Nu ligger jag här i min säng. Hjärtat känner jag inte längre, vet inte vad som har hänt med mig. Men att det skulle kännas så här att mista mormor hade jag aldrig kunnat tro. Det är ju trotts allt den första jag mister som jag känner så väl. Eller ja, vi var väll kanske inte jätte tighta som tex Katrine och hennes morföräldrar. Men jag älskade henne jätte mycket. Hon var en riktigt go och glad person, trotts att hon under det senaste året egentligen mått ganska dåligt.

DU KOMMER BLI HIMLENS FINASTE ÄNGEL <3