Jahapp, nu har Florijan åkt och det är vekligen riktigt ensamt här hemma. Jag sitter och kollar på våra värsta år, som går på 6:an, och är jätte trött. Alltså det känns som att jag inte har något liv just nu.

- Jag vaknar på morgonen, försöker göra mig någolunda snygg och går til skolan. I skolan gör man typ inget förutom att sitta på bilddagboken. Det är ingen som är pepp eller vill göra något annat heller, så det smittar väldigt lätt av sig. På det så är man astrött eftersom att man inte somnade för än vid 2 tiden. När vi väl får gå hem så kommer man hem och är jätte trött, städar, kollar på tv och går och lägger sig. -

Vad är det för liv? Jag har inte varken "växt" eller "krymt", för att citera får klassföreståndare, idag. Det känns faktiskt riktigt meningslöst. Om man bara var lite piggare, hälsosammare och tog tag i nått så hade det ju varit tvärt om.

Så jag måste verkligen försöka. Idag så är jag ju som sagt verkligen as trött men mot alla odds ska jag nog försöka pallra mig ut och springa en vänta. Inte för att jag känner att jag kommer orka, men jag måste tvinga mig själv nu faktiskt. Jag kan inte fortsätta se ut såhär!
Sen så måste jag gå och lägga mig i tid för en gångs skull. Ja, jag får se hur det kommer gå.