Kent'ism
I din värld av mörker syns dina brister, mina felSom sprickor där ljus kan tränga inOch jag inser plötsligt, kärlek får man bara seNär tak och väggar rasar in igen i ensamhetenTid... Du är Dig inte likMin knutna hand i fickanSömn... Jag kräver ingen sömnJag vrider Mig på nålarKlockan tickar och magen smärtar.Inget jag kan men något jag vill styra över.
// Daniel
Comments