Will You Be There
Your love is magical, that's how I feel
But I have not the words here to explain
Gone is the grace for expressions of passion
But there are worlds and worlds of ways to explain
To tell you how I feel
But I am speechless, speechless
That's how you make me feel
Though I'm with you I am far away and nothing is for real
When I'm with you I am lost for words, I don't know what to say
My head's spinning like a carousel, so silently I pray
Helpless and hopeless, that's how I feel inside
Nothing's real, but all is possible if God is on my side
When I'm with you I am in the light where I cannot be found
It's as though I am standing in the place called Hallowed Ground
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am far away and nothing is for real
I'll go anywhere and do anything just to touch your face
There's no mountain high I cannot climb
I'm humbled in your grace
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am lost for words and nothing is for real
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am far away, and nothing is for real
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am lost for words and nothing is for real
Speechless, Your love is magical, that's how I feel
But in your presence I am lost for words
Words like, "I love you."
Your love is magical, that's how I feel
But I have not the words here to explain
Gone is the grace for expressions of passion
But there are worlds and worlds of ways to explain
To tell you how I feel
But I am speechless, speechless
That's how you make me feel
Though I'm with you I am far away and nothing is for real
When I'm with you I am lost for words, I don't know what to say
My head's spinning like a carousel, so silently I pray
Helpless and hopeless, that's how I feel inside
Nothing's real, but all is possible if God is on my side
When I'm with you I am in the light where I cannot be found
It's as though I am standing in the place called Hallowed Ground
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am far away and nothing is for real
I'll go anywhere and do anything just to touch your face
There's no mountain high I cannot climb
I'm humbled in your grace
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am lost for words and nothing is for real
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am far away, and nothing is for real
Speechless, speechless, that's how you make me feel
Though I'm with you I am lost for words and nothing is for real
Speechless, Your love is magical, that's how I feel
But in your presence I am lost for words
Words like, "I love you."
Vi avslutar med ett ha, ha.
// Daniel
Varning för flödesskrivning...
Det liksom känns som att det inte finns något att stå på. Allt har tappat grunden, det är helt tomt. Jag förstår inte känslan själv. Det är är ganska jobbigt, äckligt och läskigt. Mest läskigt för att jag inte vet hur jag ska ta mig ur det och för att jag inte förstår att dessa känslorna ens kommer.
Det känns som att man inte är menad för allt som annars känns så självklart. Vissa är mer lyckligt lottade än andra. Ibland går det bara inte att blicka frammåt. Fasst visst jag behövde detta, en smäll på käfften. Sanningen är väll den att jag behöver endel till.
Jag ligger och kollar på mobilen. Den där lilla plast saken som så snabbt kan förändra så mycket. Och visst jag önskar inget annat än att det kommer låta till i den och ge mig ett ljus. Men jag vet att det inte kommer. Dessvärre tror jag det även fasst jag vet att det inte kommer det.
Jag vågar inte längre ta beslut, jag vågar inte längre ta kliv. Ja vet hur fel det kan bli. Hur mycket man kan ångra sig men utan att det ska betyda något. Men jag försöker banka in i mitt huvud att jag ska vara modig precis som Jennifer så vackert sjunger för mig.
Jag skulle ha fel om jag sa att jag gjorde fel som gav mig in på det spår jag gjorde för det var det inte. Det är otroligt hur några minuter i ens liv. Ja bara minnena av de minuterna kan betyda så mycket. Men sanningen är nog den att detta inte är något för mig. Jag blir faktiskt äcklad när jag hör ordet kärlek, jag förstår det inte riktigt. Något så vackert och härligt som är ömsesidigt. Ordet ömsesidigt förekommer inte så mycket för min del. Jag börjar förstå människor. Jag börjar förstå honom.
Men den känslan, eller rättare sagt minnet av känslan, känslan som var något så otroligt extra, den går inte att glömma. Och drömmen om att känna det igen går inte att kasta bort.
// Daniel
Det känns som att man inte är menad för allt som annars känns så självklart. Vissa är mer lyckligt lottade än andra. Ibland går det bara inte att blicka frammåt. Fasst visst jag behövde detta, en smäll på käfften. Sanningen är väll den att jag behöver endel till.
Jag ligger och kollar på mobilen. Den där lilla plast saken som så snabbt kan förändra så mycket. Och visst jag önskar inget annat än att det kommer låta till i den och ge mig ett ljus. Men jag vet att det inte kommer. Dessvärre tror jag det även fasst jag vet att det inte kommer det.
Jag vågar inte längre ta beslut, jag vågar inte längre ta kliv. Ja vet hur fel det kan bli. Hur mycket man kan ångra sig men utan att det ska betyda något. Men jag försöker banka in i mitt huvud att jag ska vara modig precis som Jennifer så vackert sjunger för mig.
Jag skulle ha fel om jag sa att jag gjorde fel som gav mig in på det spår jag gjorde för det var det inte. Det är otroligt hur några minuter i ens liv. Ja bara minnena av de minuterna kan betyda så mycket. Men sanningen är nog den att detta inte är något för mig. Jag blir faktiskt äcklad när jag hör ordet kärlek, jag förstår det inte riktigt. Något så vackert och härligt som är ömsesidigt. Ordet ömsesidigt förekommer inte så mycket för min del. Jag börjar förstå människor. Jag börjar förstå honom.
Men den känslan, eller rättare sagt minnet av känslan, känslan som var något så otroligt extra, den går inte att glömma. Och drömmen om att känna det igen går inte att kasta bort.
It's time to let go, let go of your heart
It's time for a brand new start
Never know, we might never part
Baby don't be afraid, don't be afraid
This is your day, this is your day
It's time to be Brave
Say I'm not afraid, not anymore
It's time for a brand new start
Never know, we might never part
Baby don't be afraid, don't be afraid
This is your day, this is your day
It's time to be Brave
Say I'm not afraid, not anymore
Jag vill spy, jag vill sova, jag vill dricka jag vill glömma.
Så sjukt illa.
Tack.
Så sjukt illa.
Tack.
// Daniel
Still I can't let you be,
Most nights I hardly sleep.
Don't take what you don't need from me.
A drop in the ocean,
A change in the weather,
I was praying that you and me might end up together.
It's like wishing for rain as I stand in the desert,
But I'm holding you closer than most,
'Cause you are my heaven.
Shit, jag vågar inte gå tillbaka.
Antingen så sjukt tomt.
Annars för mycket.
// Daniel
Today in school I get a Red Ribbon and a condom!
God kill the AIDS!
God kill the AIDS!
// Daniel
Sometimes love can come and pass you by
While you're busy making plans
Suddenly hits you and then you realize
It's out of your hands..
Ibland vill man bara skratta bort saker.
Åtminstone få dem att försvinna.
While you're busy making plans
Suddenly hits you and then you realize
It's out of your hands..
Ibland vill man bara skratta bort saker.
Åtminstone få dem att försvinna.
// Daniel
Hej, jag har precis lärt mig göra GIF-bilder. Den som inte fattar ironin kan gå och dö.
http://sjalvmord.com
patetiskt
hemskt
// Daniel
En utomjordings kärlekstörst, en undran vem som svek vem först.
// Daniel
// Daniel
I think I've decided.
I'll just sit here and wait.
I know you don't see
but I give it a try.
This is the feelings
from our spring.
Jag återhämtar bloggandet med idioti och nonsens angående det där vi alla kallar känslor.
// Daniel
Ibland känns det som att jag inte kommer någonstans i livet.
Som att jag står och trampar på samma fläck.
Det är också det som jag är rädd för att göra.
För att göra det omedvetet.
Ibland är det svårt att se klart.
Att veta att det är nu som jag ser klart.
Det kan ju lika gärna ha varit förut som jag såg klart.
Ibland känns det som ett bultande hål
av hopplöshet och stress innuti mig.
"Varför gör jag inte det när jag ska göra det?"
"Varför orkar jag inte det när alla andra gör det?"
"Varför jämför jag mig med alla andra?"
"Varför känner jag såhär?"
Allt har en mening sägs det...
// Daniel
Jag älskar dig.
Jag förstår dig.
Jag gjorde det bästa för oss båda.
Hoppas du blir lycklig.
Det är du värd.
Skönt ändå.
Men ångest över pengarna.
Pengarna som hamnade i sjön.
Som jag inte fick ut något av
Saknar dig inte, men ändå så gör jag det.
Dock har jag bestämt mig för att inte göra det.
Därför gör jag inte det.
Jag har väll lärt mig.
Jag tar inte åt mig.
Jag mår bra, och det borde du med göra.
Lär dig älska dig själv fult ut.
Även dina brister, alla har sådana.
Du kan.
Jag förstår dig.
Jag gjorde det bästa för oss båda.
Hoppas du blir lycklig.
Det är du värd.
Skönt ändå.
Men ångest över pengarna.
Pengarna som hamnade i sjön.
Som jag inte fick ut något av
Saknar dig inte, men ändå så gör jag det.
Dock har jag bestämt mig för att inte göra det.
Därför gör jag inte det.
Jag har väll lärt mig.
Jag tar inte åt mig.
Jag mår bra, och det borde du med göra.
Lär dig älska dig själv fult ut.
Även dina brister, alla har sådana.
Du kan.
// Daniel
Livet innan dig kunde jag, utan och innan
Jag kunde haft det så för alltid
Men jag föll för dig,
och du förtjänade en nominering för rollen du spelade...
Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut
Jag kunde haft det så för alltid
Men jag föll för dig,
och du förtjänade en nominering för rollen du spelade...
Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut
// Daniel
Har endel att göra om man säger så.
Därför är det en aning ouppdaterat.
Som tur är ska jag till karlstad på torsdag.
Ska fika med världens bästa människa.
Ska bli härligt att rensa tankarna.
Göra något annat för en stund.
http://danielgjohansson.webblogg.se
// Daniel
Vilken föredrar ni?
#1
# 2
// Daniel
Myggor är förjävliga, mina händer och min vänstra armbåge är fulla av bett. Spencer är äcklig och störd. Jag vill ha fredag. Fredagen den 14e. Spännande och roligt. I morgon ska jag träffa folk jag inte träffat på år. Intressant. Jag behöver pengar, jag behöver lära mig ta betalt. Jag vill att det ska sluta klia. Kalsonger och t-shirt är härligt, byxor är överskattat. Hejdå.
// Daniel
Detta gillar vi inte. Jag har världens sämsta dag.
Jag vill att sommarlovet ska vara över.
Jag vill tillbaka till mitt liv.
Jag vill orka göra någonting.
Jag vill veta vad jag vill göra.
Jag vill vara pig.
Jag vill våga äta.
Jag vill till gymmet.
Jag vill inte vara på landet mer.
Jag vill sluta tänka såhär.
Jag vill till skåne.
Jag vill på roadtrip till Frankrike.
Jag vill bli smalare.
Har ingen ork till att göra nått för att få det jag vill att bli sant. Det är surt. Ibland hatar man bara detta. Jag vill inte vara negativ, men ändå så är jag det. Gud, detta tar kol på mig.
Jag vill att sommarlovet ska vara över.
Jag vill tillbaka till mitt liv.
Jag vill orka göra någonting.
Jag vill veta vad jag vill göra.
Jag vill vara pig.
Jag vill våga äta.
Jag vill till gymmet.
Jag vill inte vara på landet mer.
Jag vill sluta tänka såhär.
Jag vill till skåne.
Jag vill på roadtrip till Frankrike.
Jag vill bli smalare.
Har ingen ork till att göra nått för att få det jag vill att bli sant. Det är surt. Ibland hatar man bara detta. Jag vill inte vara negativ, men ändå så är jag det. Gud, detta tar kol på mig.
// Daniel
Jag håller på och läser en bok. Den boken gav mig en liten funderare.
Man har ju ett liv var en här på jorden. Och varje liv måste ju vara värt någonting. Varför inte då räkna värdet i sekunder. För tid är ju faktsikt liv och livet bor ju ändå i hjärtat.
Så om vi nu utgår ifrån mig, som räknar med att bli ungefär 80år, så är mitt liv alltså värt 2 522 880 000 sekunder. En ganska imponerande summa. Men om vi sedan börjar räkna på vad det används till blir det lite värre. Jag har då alltså, varje år, tillgång till 31 536 000 sekunder. Det blir 2 628 000 sekunder per månad, ungefär 618 352,9 sekunder per vecka och 8 640 00 sekunder per dygn.
Det är inte så jätte mycket när man tänker efter. Så det gäller att utnyttja sina sekunder. Nu har jag däför börja tänkt över hur mycket jag egentligen sover och sitter vid datorn osv. Sover gör jag ungefär tio timmar per dygn kanske. Det blir 36 000 sekunder på ett dygn och 13 140 000 per år.
Sedan kanske jag sitter vid datorn säkert minst 5 timmar per dygn. Det blir alltså 18 000 sekundet på ett dygn och på ett år 6 570 000 sekunder.
Jag har nu levt i 16 år, 10 månader och 29 dagar. Vilket i sekunder blir 555 912 000. Då har jag alltså kvar 1 966 968 000 sekunder av min förmögenhet, även kallat livet.
Om jag då fortsätter att sova och sitta vid datorn lika mycket så kommer det att uppfylla så mycket som ungefär 413 910 000 + 827 820 000 = 1 241 730 000 sekunder. Det jag då har kvar av mitt liv är alltså 725 238 000 sekunder.
Det skulle alltså vara som att sitta vid datorn, sova, sitta vid datorn, sova osv. i 41år i sträck. Det är sjukt när man tänker på det. Nej, jag måste bli bättre på att ta vara på min tillvaro känner jag.
Man har ju ett liv var en här på jorden. Och varje liv måste ju vara värt någonting. Varför inte då räkna värdet i sekunder. För tid är ju faktsikt liv och livet bor ju ändå i hjärtat.
Så om vi nu utgår ifrån mig, som räknar med att bli ungefär 80år, så är mitt liv alltså värt 2 522 880 000 sekunder. En ganska imponerande summa. Men om vi sedan börjar räkna på vad det används till blir det lite värre. Jag har då alltså, varje år, tillgång till 31 536 000 sekunder. Det blir 2 628 000 sekunder per månad, ungefär 618 352,9 sekunder per vecka och 8 640 00 sekunder per dygn.
Det är inte så jätte mycket när man tänker efter. Så det gäller att utnyttja sina sekunder. Nu har jag däför börja tänkt över hur mycket jag egentligen sover och sitter vid datorn osv. Sover gör jag ungefär tio timmar per dygn kanske. Det blir 36 000 sekunder på ett dygn och 13 140 000 per år.
Sedan kanske jag sitter vid datorn säkert minst 5 timmar per dygn. Det blir alltså 18 000 sekundet på ett dygn och på ett år 6 570 000 sekunder.
Jag har nu levt i 16 år, 10 månader och 29 dagar. Vilket i sekunder blir 555 912 000. Då har jag alltså kvar 1 966 968 000 sekunder av min förmögenhet, även kallat livet.
Om jag då fortsätter att sova och sitta vid datorn lika mycket så kommer det att uppfylla så mycket som ungefär 413 910 000 + 827 820 000 = 1 241 730 000 sekunder. Det jag då har kvar av mitt liv är alltså 725 238 000 sekunder.
Det skulle alltså vara som att sitta vid datorn, sova, sitta vid datorn, sova osv. i 41år i sträck. Det är sjukt när man tänker på det. Nej, jag måste bli bättre på att ta vara på min tillvaro känner jag.
// Daniel
Jag hade ett litet samtal med Albin nyss på msn. Det handlande mest om bloggar osv. Så då kom vi in på att jag försöker hålla ett litet speciellt "tema" på bloggen. Albin Frågade vad det var och när jag skulle svara stod det helt still i mitt huvud.
Vad har jag egentligen för tema, var den första frågan som kom upp i mitt huvud. Jag tänkte först att det inte fanns något riktigt ord för det. Den handlar ju ändå om mig och består typ till största del av bilder. Men det tog inte lång tid innan mina tankar hade hittat ett litet och egentligen obetydligt ord, "perfektion".
Något som är perfekt... Vad är det egentligen? Finns det någonting som är bestämt att just det är perfekt? Nej det finns det inte, brukar det snabba svaret vara. Det finns visst något som är perfekt. Eller ja, rättare sagt en mall för något som ska vara rätt. Ordet lagom. Ordet lagom är perfekt, i alla fall i det perfekta samhället.
Själv tycker jag att "perfekt" är lite mer en känsla än en beskrivning. Perfekt är klimax, ett slags nirvana. Då man känner att man inte behöver eller vill ha varken mer eller mindre. Och precis som med alla känslor har perfektionismen sin egen färg. För någon är den lila och för någon annan svagt gul med inslag av ett rött stänk.
Det är i alla fall det temat jag försöker ha på bloggen. Perfektionism. Vad tycker jag själv är perfekt. När är ett foto perfekt för mig. Vad är mitt nirvana. Vilken färg är det jag ska blanda till? Många av inläggen är delvis mest till för att jag ska finna min färg i just det inlägget. Bara se och tänka, sådär är det nu. Så får det vara och det är bra. Liksom att acceptera sig själv men att ändå utvecklas.
Vad har jag egentligen för tema, var den första frågan som kom upp i mitt huvud. Jag tänkte först att det inte fanns något riktigt ord för det. Den handlar ju ändå om mig och består typ till största del av bilder. Men det tog inte lång tid innan mina tankar hade hittat ett litet och egentligen obetydligt ord, "perfektion".
Något som är perfekt... Vad är det egentligen? Finns det någonting som är bestämt att just det är perfekt? Nej det finns det inte, brukar det snabba svaret vara. Det finns visst något som är perfekt. Eller ja, rättare sagt en mall för något som ska vara rätt. Ordet lagom. Ordet lagom är perfekt, i alla fall i det perfekta samhället.
Själv tycker jag att "perfekt" är lite mer en känsla än en beskrivning. Perfekt är klimax, ett slags nirvana. Då man känner att man inte behöver eller vill ha varken mer eller mindre. Och precis som med alla känslor har perfektionismen sin egen färg. För någon är den lila och för någon annan svagt gul med inslag av ett rött stänk.
Det är i alla fall det temat jag försöker ha på bloggen. Perfektionism. Vad tycker jag själv är perfekt. När är ett foto perfekt för mig. Vad är mitt nirvana. Vilken färg är det jag ska blanda till? Många av inläggen är delvis mest till för att jag ska finna min färg i just det inlägget. Bara se och tänka, sådär är det nu. Så får det vara och det är bra. Liksom att acceptera sig själv men att ändå utvecklas.
För mig är en operfekt person någon läskigt perfekt.
// Daniel
Jag behöver komma bort här ifrån...
// Daniel
Godmorgon allihopa. Eller vad man nu ska säga. Jag har i alla fall nyss vaknat. Tänkte slänga in ett litet inlägg innan jag sedan ska tvinga mig själv att göra nått annat än att sitta här och pilla med massa bloggar. Det är nämligen så att jag undrar vad DU vill se mer av i min blogg? Skulle uppskatta din åsikt väldigt mycket.
1. Mer personliga åsikter.
2. Mer foton.
3. Mer musik.
4. Något annat?
1. Mer personliga åsikter.
2. Mer foton.
3. Mer musik.
4. Något annat?
// Daniel
Bild från tysklandsresan för ett år sedan. - © Daniel Johansson
Som man kan se här på bloggen så har jag kommit i säng allt för sent den senaste veckan. Sådär runt 3-4 varje dag. Det är inte det härligaste med tanke på att jag då sover till två tre på dagen. Då har jag alltså sovit bort hela dagen. Man blir ju deprimerad av att bara tänka på det. Så idag har jag beslutat mig för att jag ska vända tillbaka dygnet. Detta ska jag göra genom att inte gå och lägga mig alls idag. Så då kommer jag ju vara sjukt trött i morgon kväll. Håll tummarna för att det ska funka nu.
Kleerup feat. Lykke Li - Until We Bleed
// Daniel